Fröken Andersson

det var nog längesen jag var såhär arg och kände mig såhär sårad. jag förstår verkligen inte hur folk är funtade? patetiska jävla drägg. inte minsta tillstymmelse till hjärnceller så långt ögat når.

jag påstår inte att jag är perfekt någonstans, tvärtom - vi har alla våra små fel och brister som vi får lära oss leva med eller jobba bort så gott det går. men att behöva påminnas om ett förflutet som precis börjar försvinna i mitt minne, gå in i en gråzon utan att ältas om och om igen i ens tankar.. fyfan, det gör ont. speciellt när en person, som man bryr sig så obeskrivligt mkt om, får skiten kastad rakt i ansiktet. då blir jag helt jävla galen.

att folket dessutom, vid andra tillfällen, har gjort sig till och försökt vara mina "vänner", det äcklar mig. falska, patetiska idioter är vad ni är. inte värda att ens se på. hoppas det går helt åt helvete med era liv, så att ni kanske lär er en läxa och växer upp.

är fortfarande så arg att jag skakar, men måste försöka sova då jag ska upp imorgon kl 06.45. mmm, omänskligt för en lördag, men hellre rätt och riktig ett jobb än att vara som er...

1 kommentarer